|
I boken behandlas något som är både viktigt och tilltagande problematiskt för dagens straffrätt: dess möte med vad som i dag brukar refereras till som ”strukturella perspektiv”. Här sätts särskilt i fokus klass-, genus- och mångkulturella perspektiv, och bland övergripande frågeställningar kan nämnas hur förflyttningar bör genomföras mellan å ena sidan individen, å andra sidan gruppen eller strukturen som den menas vara en del av, liksom mellan å ena sidan straffrättens världsbild, å andra sidan det strukturella perspektivets. Detta slags konfrontation är nyttig av flera skäl. Bortsett från att många av de mer konkreta sakfrågor som boken berör är i behov av en mer tillfredsställande behandling, ger en konfrontation mellan straffrätt och strukturella perspektiv också ett viktigt mervärde: en ökad förståelse för straffrätten själv, dess (emellanåt outtalade) grundantaganden och utgångs-punkter, dess syften och berättiganden, vad straffrätt är, vad den kan vara, och vad den borde vara.
Bland de konkreta sakfrågor som diskuteras, i fråga om regleringens utformning och dess tillämpning i praxis, finns grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning enligt BrB 4:4 a, könsstympning, fattigdom, ”kvinnligt nödvärn” och provokation.
|
