Konkursrätten

Vem på konkurssidan är behörig aktör i frågor om t ex preskriptionsavbrott, sakrättsligt skydd, kvittning samt ansvarets uppkomst/bestånd och modaliteter? Av eller mot vem på konkurssidan kan det inledas/fullföljas rättegång under konkursen? Kan eller måste rättegången prövas av konkurs-domstolen i den ordning som konkurslagen föreskriver? Hur skall massaansvarets uppkomst rättsligt argumenteras? Vad gäller om konkursförvaltaren rättshandlar i strid mot kon-kursändamålen? Är konkursförvaltaren konkursgäldenärens legale ställföreträdare, borgenärernas syssloman eller ett organ i konkursboet såsom associationsliknande gemenskap? Vem äger konkursmassan? Praktiskt taget alla frågeställningar som kan uppkomma i samband med konkurs påverkas i något avseende av synen på konkursens juridiska natur (system-sättning), dvs huruvida konkursen är en process (som är underkastad processrättens frågeställningar, grundsatser och principer), ett skifte (som är underkastat skiftesrättens frågeställningar, grundsatser och principer), en exekution (som är underkastad exekutionsrättens frågeställningar, grund-satser och principer) eller en tid varunder det bildas en borgenärsägd associationsliknande gemenskap (konkursboet) för omedelbar tvångslikvidation. I avhandlingen, som går ut på att belysa konkursens juridiska systemsättning och sys-temsättningens betydelse, klarläggs konkursrättens innehåll (systematik) och konturer såsom rättsområde enligt den sist nämnda ”associationstanken”.